I entrén sitter två killar och spelar Nintendo 8-bit på en liten TV och lite längre bort projekteras nya Go-cartspelet till Wii upp på en vägg. I garderoben kan man betala 15 kronor och göra sin egna varma macka.
På vägen till scenerna i passerar jag ett stånd där latexdräkter och dildos är till salu. Inne i ”baren” säljs burköl från systemet för 20 kronor styck och bredvid är en liten scen där ett band från stockholmstrakten förbereder sig för ett gig. Bandet heter ”Massiv Ångest” och efter en halvdrucken öl så börja det låta från den lilla scenen. Sångaren ger järnet från början till slut och musiken för tankarna till ett skräpigare Kent.
Senare ställer sig Ekobrottsmyndigheten på samma scen. EBM ,som är förkortningen av bandet och tillika den genre bandet tillhör, kör hårda synthslingor med fåniga texter och falsksång. Genren EBM (Electronic Body Music) beskrivs som elektronisk punkmusik och nog är det punkigt minsann. Titlar som ”Totally EJBEÄM” och ”Ein Tasse Jäger” vittnar om musiken ursprung.
Efter denna upplevelse kräver kroppen en nypa luft. Någonstans bland de få tälten utanför träffar jag på en snubbe i leopardmundering som bjuder på något grumligt i en FunLight-flaska. Han säger att det är mjöd men jag och min kompis tvekar. Efter ett smakprov och några grimaser senare konstaterar vi att det var starkt i vilket fall.
Klockan blir 22.00 fredagens huvudakt Colony5 ställer sig på stora scen. Men trots ett bra låtmaterial så blir det tyvärr aldrig något riktigt drag. Rundgång och stel show kan vara svaret till besvikelsen.
Efter detta beger jag mig hemåt och laddar inför morgondagen. Vetskapen om att festivalens höjdpunkt, Welle Erdball, kommer spela imorgon ger mig ett leende på läpparna innan jag somnar sött med ett svagt tjutande ljud i öronen.
Martin Sjölander
Kalmar 2008-06-02 |
