....................................




Sundström fyllde Söderport!


Foto: Kicki Karlén.

Stefan Sundström på Söderport i söndags var en riktig fullträff. Lokalen var full till bristningsgränsen. Stefan spelade lite nya låtar som planeras på en kommande skiva och lite gamla favoriter. Han är en suverän personlighet på scenen, det var knäpptyst i lokalen under sångerna, publiken var riktigt fascinerad.

Jag har nog aldrig tagit Sundström på så stort allvar, men det här är en kille som verkligen hänger med i den verklighet han sjunger om, texter ändras för att vara aktuella och Stefan har järnkoll på läget.
Han har skrivit många klockrena texter och framförandet är så charmigt och säkert som det bara kan bli.
Det är sällan man upplever en sådan kontakt med publiken som det vi fick se. Han pratar, skojar och frågar om önskelåtar.  Han skriver imponerande texter, och han framför sina alster med bravur, gitarrspelet är utmärkt om än inte alltid så välstämt, men som han sa; finns det något tråkigare än en trubadur som stämmer gitarren hela tiden?

Jag måste säga att jag gärna lyssnar på honom flera gånger, det var nästan magisk stämning, och ändå är han så ödmjuk inför sin publik. En riktigt stor artist som kanske ibland hamnar i skymundan av alla de tusen och en vissångare som finns, men skulle jag få höra en enda vissångare till i livet så skulle jag välja Stefan Sundström direkt.

En mycket lyckad kväll för alla som var där, för Tommy Granlund och Söderport som arrangörer och inte minst för Stefan Sundström som inte var nödbedd att utföra extranummer.

Först ut på scenen var Erica Falk, en duktig tjej som sjunger och spelar gitarr. Jag kom sent och hörde bara sista låten, men köpte skivan och har svårt att sluta lyssna på den. Den kan väl beskrivas som små söta visor om kärlek och känslor. Hon har en klar bärande röst och spelar själv viskomp på gitarr till sångerna. Om du också missade Erica så gå in på www.myspace.som/ericafalk och lyssna på henne. En glad och trevlig tjej som sjunger visor man vill gärna höra igen.

Det enda smolket i glädjebägaren var det röda färgfilter som lyste artisterna i ansiktet, men både Erica och Stefan ställde snällt upp på en liten fotosession efter spelningen, tack för det!

Kicki Karlén

Kalmar 2008-02-09

Bilder från kvällen finns här >>>